Drömgränsen passerad

Nu har jag passerat 50 kilosgränsen. Även om det bara var för en dag. Den kommer med all säkerhet passeras igen :)
Jag gråter en hel del nu. Det är tårar både med och utan anledning. Det är visserligen inte ovanligt i min värld, jag är väldigt gråtmild, men nu är det värre än vanligt. Skillnaden är att maken inte skakar på huvudet och/eller skrattar åt mig nu. Det brukar han göra annars.
Imorgon bitti ska vi få se på bebben igen. Det är dags för KUB-test. Jag ser fram emot att få se bebben igen, samtidigt är det pirrig. Hoppas allt står rätt till.
--------------------
Vecka 13+3